Brev från Pakistan

Måndag, 24 september

Vi har en mungo på vår tomt. Den ser ut som en vessla med yvig svans. Den nosar nyfiket omkring bland krukor och träd. Mungon får mig att tänka på Rikitikitavi och Kipling. Kiplings författarskap är en intressant studie i en viss typ av kolonial föreställningsvärld. I denna föreställningsvärld finns plats för såväl nyfikenhet inför det annorlunda som för sentimentalitet i upplevelser. Men det finns aldrig utrymme för jämlikhet mellan honom och de människor han beskriver. Kipling skriver fram ojämlikheten lika mycket som han erfar den. Historiker och idéhistoriker har på senare tid försökt ompröva hur koloniala relationer egentligen skapades och upprätthölls. Vi tänker på dessa relationer som i första hand ekonomiska, militära eller politiska. Men de var i lika stor utsträckning ideologiska, kulturella och sociala. Koloniala relationer var införlivade i system av idéer som upprätthölls genom otaliga impulser. Att skapa koloniala föreställningsvärldar är en omfattande, motsägelsefull och ofta planlös verksamhet. Vi har sett hur reseberättelser, juridisk text och antropologi bidrog till beskrivningen av ’de andra’. Skönlitteraturen var också delaktig. För att förstå kolonialism och imperialism som historiska fenomen, och för tänka på om de fortlever i vår samtid, måste vi nyanserat undersöka de många uttryck sådana komplexa relationer och samband tog sig.