Kohandel

Nu, efter valet, fylls luften av spekulationer och rykten. Vilken strategi kommer valets segrare - PPP under Zardari och PML-N under Sharif - egentligen att välja? Vilket inflytande kommer de mindre partierna ANP och MQM att få? Tidningarna är fulla av planterat material, partiernas pressreleaser införs i sin helhet utan att några källor nämns. Det är svårt att få korrekt information. Vilka kommer att ingå i en koalitionsregering? Hur ska ministerportföljerna fördelas? Väljer den nya regeringen att konfrontera Musharraf direkt eller kommer den att långsamt dränera hans makt? Vilka förändringar kommer USA att tillåta, vilka kommer säkerhetsapparaten (militären oh ISI) att tillåta?

Jag kan inte annat än hålla med Ghinwa Bhutto, ledaren för PPP(SB) då hon dagen efter valet gratulerade det pakistanska folket för att ha genomfört valet på ett så ordnat sätt, men påpekade att de har valt in samma feodalherrar, klanledare och stor-industrialister som har styrt dem i alla tidigare år. Väljarna har nu lagt sin närmaste framtid i händerna på Zardari som anklagats för att ligga bakom minst ett mord (det på Benazirs bror), och som när som helst kommer att få meddelat sig utslaget från en schweizisk domstol rörande anklagelser mot honom om pengatvätt av många miljoner dollar. De har också valt att satsa på Nawaz Sharif som själv sparkade en tidigare chefdomare i högsta domstolen som i slutet av 1990-talet vågade påpeka oegentligheter i Sharifs dåvarande regim. Sharif var ju också den som verkställde Zia-uh-Haqs förslag om att instifta en federal Sharia domstol. Och han har saudierna att tacka för sin politiska comeback. Förändringarna för aam admi (vanligt folk) kommer så klart att bli små efter valet. Däremot finns det nu chans för långsiktiga reformer på institutionell nivå: rättsväsendets självständighet kan återupprättas, militären börjar röra sig bort från politiken, regionerna utlovas mer självbestämmande. Men viktigast av allt är kanske den känsla av att det är möjligt att förändra genom politiska medel som nu har börjat spira här. Nu krävs det att de nyvalda visar en politisk vilja att hålla den känslan vid liv.

Inför valet i förra veckan hade EU accepterat att skicka observatörer. I uppdraget ingick såväl långtids- som korttids observatörer och ambassadpersonal från olika EU-länder fick delta under själva valdagen. Så för en vecka sedan åkte Anna ut på landsbygden i norra Punjab för att rapportera om hur valet gick till. Området hon observerade innehöll flera valkretsar, som i sin tur innehöll både stadsmiljöer och byar. Allt gick lugnt, men långsamt till väga. Rösträkningen var inte klar förens kl. 6 på morgonen, trots att vallokalerna stängde kl. 17.

Mahotta Palace

När Anna och jag var i Karachi för två veckor sedan besökte jag Mahotta Palace. Jag hoppades på att hinna se en utställning om Karachi under britterna som jag hade hört talas om. Det visade sig att jag kom 10 månader för sent. Det var synd, men eftersom byggnaden är så vacker kunde jag inte riktigt slita mig därifrån. Mahotta Palace förkroppsligar mycket av Pakistans historia. Mahotta, en rik industrialist, lät uppföra sitt palats i mitten av 1920-talet. Men eftersom hans affärsverksamhet till största delen låg i Bombay, valde han att stanna där då subkontinenten delades i två. Istället inrättade sig det pakistanska utrikesdepartementet här. Då Islamabad/Rawalpindi blev landets huvudstad och diplomater och byråkrater drog sig norr ut, flyttade istället en annan f.d. Bombay-bo in: Fatima Jinnah, Pakistans grundare Muhamed Ali Jinnahs syster. Fatima Jinnah bodde här fram till sin död i slutet av 1960-talet. Efter år av tvister om vem huset egentligen tillhörde, och lika många år av förfall, har nu huset restaurerats till ett välskött och intressant museum. Det är en plats att vila sig när Karachi känns allt för stormigt. Särskilt för den som vant sig vid det lugna livet i Islamabad.

Vinnare och förlorare

PPP kommer att bli det största partiet i det nationella parlamentet. Hittills har PPP vunnit närmare 90 platser. PML-N kommer att bli det näst största partiet. Tillsammans närmar de sig nu möjligheten att bilda en majoritetsregering utan stöd från mindre partier som ANP eller MQM. PML-Q har erkänt valförlusten. Dawn rapporterar att PPP:s Zardari och PML-N:s Sharif i måndags kväll diskuterade en eventuell koalition. Så nu börjar den politiska kohandeln om poster i regeringen och andra inflytelserika positioner. Denna process kommer bevakas noga i såväl Washington som i Riyadh. PML-N:s Nawaz Sharif har Saudierna att tacka för sin politiska comeback. Musharraf verkar dock allt mer isolerad. PML-Q har börjat ta avstånd från honom. General Kiani håller i detta nu på att omplacera Musharraf-trogna från militärledningen. Och Musharraf verkar som sagt att få parlamentet emot sig. Det enda han verkar ha att se fram emot är stilla dagar på gården i Turkiet.

Ett lugnt och viktigt val

Valet är över. Valresultat från vallokalerna kommer fortfarande in. Som beräknat ökade valdeltagandet under eftermiddagen i går. Inrikesministeriet har meddelat att valdagen överlag var lugn. Våldsamheter har förekommit, men långt ifrån i den omfattning som befarades. Det är en mycket välkommen överraskning. Efter Musharrafs enväldiga styre där han samlade all makt till sin person och agerade genom stödpartier, verkar Pakistan nu gå mot en på pappret mer fungerande maktbalans. Militären drar sig delvis ur den civila administrationen, parlamenten och regeringen är valda och kan fungera som en motvikt mot presidentämbetet. Återstå att återupprätta den juridiska maktens självständighet.

Det är ännu för tidigt att peka ut vinnare och förlorare. Men vissa tendenser är tydliga: PML-N verkar göra ett bra val nationellt, liksom PPP. Det verkar dock som om misstron mot Zardari kan ha motverkat den förväntade Benazir effekten. PML-Q tappar i hela landet, till och med i sina kärnområden i Punjab. Det etniskt baserade sekulära partiet Awami National Party (ANP), går mycket bra i NWFP tillskillnad från 2002. ANP:s väljarbas är pashtuner. Det verkar som ANP har lyckats fånga det missnöje som de religiösa partierna tidigare lyckades mobilisera. De religiösa partierna tappar mycket mark. MQM, som hittills varit ett Karachi-fenomen, är fortsatt starka där. Men de överraskar genom att också vinna platser från andra delar av Sindh och i Punjab. Valkommissionen kommer lämna det officiella valresultatet under morgondagen.

Halvtid

Vallokalerna har nu varit öppna i ca. fem timmar. Valdeltagandet har generellt sett varit lågt. Det instabila säkerhetsläget är en bidragande faktor till det. PML-Q anses tjäna på ett lågt valdeltagande. NWFP upplever lägre valdeltagande än resten av landet. Här har våldet inför valet och hot om våld under valdagen haft effekt. Men bedömare tror att fler kommer att rösta under och efter lunch runtom i landet. Vallokalerna stänger kl 17. Hittills har få våldsamheter rapporterats. Skottlossning med enstaka dödsfall har förekommit. Bråk mellan politiska aktivister utanför vallokaler har också inrapporterats. I Rawalpindi snoddes 61 valurnor av oidentifierade män. Bombhot mot vallokaler har rapporterats från NWFP. 250 000 poliser och 80 000 militärer och paramilitärer bevakar dagens val.

Valdag

Valdagen är här. Klockan åtta påbörjas valet men nyhetskanalerna rapporterade redan vid 6.30 om köer utanför vallokalerna. Runt om i landet har det firats rejält fram till småtimmarna. I går kväll somnade jag till ljudet av dhol-trummor och skanderande människor. Även om valdeltagandet kommer att bli relativt lågt, verkar det bli högre än vad många förväntade sig för ett par veckor sedan. Den absolut viktigaste frågan är naturligtvis vilken legitimitet segraren har när valresultatet rapporteras i morgon eftermiddag/kväll. Brittiska medier rapporterade i går att Musharraf spekulerat om att PML-Q, hans stödparti, kommer att bli det största partiet. Oerhört märkligt att ett lands president tänker högt i utländska medier dagen innan ett val. Får Musharraf rätt, vilket verkar otroligt, kommer problemen hopa sig, framförallt i Sindh. Kanske även i delar av Punjab. Zardari träffade Nawaz Sharif i fredags för att diskutera ’dagen efter’ scenarier. Blir oppositionens majoritet mindre än väntat kan vi förvänta oss omfattande strejker och demonstrationer med början på tisdag kväll.

Positioneringarna inför valet fortsätter

Valdagen närmar sig. Oppositionen och regimen positionerar sig nu för att kunna hantera olika tänkbara valutfall. Musharraf säger att han kommer att arbeta med vem som än segrar. Det är ju bra, men någonting annat kan han heller inte säga. Han håller på att förvandlas till en 'lame duck'. Folkets förtroende för honom har minskat kraftigt. Militären sänder allt starkare signalerar om sitt oberoende och hans stödpartier, MQM och PML-Q, tappar stöd. PPPs partiledning har redan bilden klar för sig; Zardari har flera gånger påpekat att hans parti kommer att bli det överläget största partiet. Blir utgången en annan beror det på valfusk, menar han. Han skapar sig en bekväm sits, där han kan framstå som den rättmätige vinnaren oavsett vad resultatet än visar. Samtidigt bidrar han medvetet till att minska legitimiteten hos varje annan segrare än PPP.

Återigen blossar nu diskussioner upp kring utformningen av röstlängden. En grupp av 30 fristående organisationer har pekat på att 15.3 miljoner väljare fortfarande saknas i längden, och att mer än 7.5 miljoner namn på listan kan vara nämnda mer än en gång. Och en stor del av befolkningen undanhålls från att rösta eftersom de inte äger giltiga ID-kort. Diskussionen är inte ny, men den är både viktig och vältajmad. Men samtidigt blir jag blir glad över hur stark framtidstron här ändå verkar vara. Enligt en ny undersökning gjord av BBCs Urdu-redaktion känner sig 51% av befolkningen optimistiska vad gäller utvecklingen efter valet.

Drakar och politik

Inför valet är det viktigt att påminna sig om den mångfacetterade lokala politiska dynamiken. En ögonblicksbild från Kasur i Punjab. Högsta domstolen i Punjab har meddelat att det inte är tillåtet att flyga eller tillverka drakar i staden Kasur. Polisen har inlett en kampanj för att beslagta tråd, papper, träribbor och annat som kan användas för draktillverkning. De har också börjat inleda förundersökningar mot handlare som har sådana tillbehör på sina hyllor. Precis som på andra håll i Sydasien är tillverkning och handel historiskt sett uppdelat mellan olika familjer, klaner och kaster. Draktillverkningen Kasur domineras av Kamboh-klanen. Inför valet är kampen om vem som ska skickas från Kasur till parlamentsplatsen NA-139 i Islamabad oerhört jämn. Efter domstolens förbud mot drakflygning har Kamboh-klanen sökt stöd för sin sak hos olika partier. Klanen har av tradition röstat på PPP. Men det är bara PML-Q:s kandidat som nu har gått med på att föra draktillverkarnas talan. Och när polisen häromdagen kom för att förstöra drakmateriel kom PML-Q:s kandidat till platsen och kunde, med hjälp av ett telefonsamtal från högre ort, avbryta polisainsatsen. Kamboh-klanen har nu meddelat att de kommer att lämna PPP och rösta för PML-Q i år. Genom Kamboh-klanens ca. 2000-2500 röster i Kasur, har numera PML-Q en stor chans att erövra platsen NA-139 i Islamabad.

'Folk i akut behov av förändring'

Publicerad i Svd, 10 februari. Klicka på rubriken ovan för att läsa artikeln.

Ljudet av en bomb

Vid frukosten i morse hörde vi det dova mullret av en kraftig explosion. Minst åtta personer dödades då i Rawalpindi när en bomb exploderade vid en militäranläggning. Innan kriget i Irak var självmordsbombare ett relativt okänt fenomen här i Pakistan. Nu sker sådana attentat allt oftare. Ett upptrappat våld skulle kunna vara en ursäkt för Musharraf att skjuta upp valet ett år. Det har talats om att tillsätta en nationell samlingsregering. Tidningarna rapporterar till och från om att sonderingar görs. Enligt sådana rapporter har både Zardari och Shahbaz Sharif fört samtal med Soomro och interimsregeringen och Musharrafs rådgivare.

Advokatsamfundets ordförande, PPP:s Aitzaz Ahzan är återigen satt i husarrest.