Kina och Pakistan

Kina och Pakistan är återigen bästa vänner. Den lilla fnurra som fanns på tråden under Zia ul Haqs tid vid makten är numera utslätad. Kinesiska varor flödar över gränserna, kinesiska tjänster fyller tjänstemarknaden. Och snart kommer ett frihandelsavtal länderna emellan att förhandlas igenom, enligt Musharraf. De pakistanska ledarna vet att om, eller snarare när, USA vänder Islamabad ryggen står Kina troget kvar. Det finns flera anledningar till det. Kina ser Pakistan som en nyckel till den centralasiatiska regionen med dess olja, och med dess strategiska läge. Samtidigt är Kina, precis som så många andra i regionen, faktiskt intresserade av ett stabilt och välmående Pakistan. Självklart skulle en expanderande pakistansk medelklass skapa en enorm marknad för de kinesiska produkterna, men det är ju också så att det sista man vill se i Peking är ett indirekt pakistanskt stöd till Kinas muslimska Uhigurer. Det intressanta är att Kina inte bryr sig om gamla regionala rivaliteter. De pratar med alla, och samtalen med Indien fortsätter, om än i maklig takt.