Den Långa Marschen

Islamabad håller andan inför Den Långa Marschen. Jurister, politiska partier, studentorganisationer, religiösa grupper och fackföreningar har samlats för att ta sig från söder till norr och visa sitt missnöje. Det har talats mycket, och under lång tid, om Den Långa Marschen. Först ville Benazir och andra genom marschen rikta udden mot Musharraf för hans egenmäktiga sätt att köra över demokratiska institutioner. Efter hennes död är det istället mot parlamentet och delar av hennes PPP som rösterna höjs. Varför förhalar de återinsättandet av de domare som Musharraf lät sparka, frågar man sig nu. Men alla grupperingar i marschen följer förstås sina egna dagordningar. Det är ju trots allt väldigt lite som förenar Jamaat Islamia med Labour Party Pakistan. Men hur som helst, sedan i måndags rör de sig långsamt tillsammans i en ringlande bil och busskaravan på väg mot Lahore, och sen Islamabad. Man frågar sig nu: vad händer på torsdag när denna löst sammanhållna klump av det civila samhället rullar in här i stan? Vilka är missnöjda över vad? Vem vädrar våldsamheter? Hur genuint är budskapet? Återstår att se. Och först på måndag kan vi börja andas ut.